Stiftsmötet diskuterade registrering

Stiftsmötet hölls 6.11 i Koinonia-centret i Helsingfors. Bild: Janne Koskel

Det årliga stiftsmötet hölls 6.11 i Koinonia-centret i Helsingfors. På mötet deltog nästan 100 personer varav hälften på plats och resten på distans. Som mötesordförande fungerade pastor Harri Lammi och som sekreterare Pauliina Pylvänäinen. Under mötet behandlades de i stiftsordningen bestämda lagstadgade ärenden. Särskild uppmärksamhet fick konstitutionskommitténs slutrapport samt stiftsmötets utveckling.

Mötets ordförande, biskop Juhana Pohjola, konstaterade i inledningsorden att Finlands Lutherstiftelse grundades för 25 år sedan: – Beaktansvärt är att det till arbetet anslöt sig människor från hela Finland och från alla väckelserörelser, också sådana utan rörelsebakgrund, betonade han. Bild: Janne Koskela

Året 2023 i positiv anda

Stiftsmötet kunde godkänna bokslutet och verksamhetsberättelsen för 2023 i positiv anda. Balanseringen av ekonomin från år 2022 lyckades, dock lämnade den egentliga verksamheten på ett underskott. Man konstaterade i verksamhetsberättelsen att de siffror som beskriver kyrkans verksamhet har under 2023 stigit till nivån före coronapandemin och över den.

I slutet av år 2023 fanns i Missionsstiftet 42 församlingar, varav två grundades under 2023. Man höll totalt 2007 gudstjänster som besöktes av totalt 79 501 gäster, vilket blir ett medeltal på 39,6.  I församlingarna fanns totalt cirka 2600 medlemmar. Medlemsantalet växte under året med cirka sex procent. Prästkollegiet fick tre nya medlemmar. Anmärkningsvärt är också att vi fick en inhemsk systerkyrka, då Missionsstiftet och Seurakuntaliitto ingick i kyrklig gemenskap.

Ekonomichef Asko Iso-Kungas presenterade bokslutet för 2023 och budgeten för 2025. Bild: Janne Koskel

Röstning om konstitutionskommitténs slutrapport

Under stiftsmötet användes mest talturer för att diskutera konstitutionskommitténs slutrapport. Ordförande för kommittén Juhana Pohjola presenterade åtgärdsrekommendationerna som kommittén hade utarbetat gällande Missionstiftets registrering som ett kyrkligt samfund. Konstitutionskommittén konstaterade slutligen att en registrering skulle vara en naturlig och möjlig lösning för vår kyrka, såväl samhälleligt, organisatoriskt som andligt. Samtidigt ansåg kommittén att saken ännu inte är aktuell: ”I det här skedet stöds en paus i processen på grund av medlemmarnas spridda åsikter i ärendet, som har sitt ursprung i vår kyrkas historia”, konstateras det i slutrapporten. Kommittén ansåg att också den detaljerade genomgången av de olika frågor som krävs i samband med registreringsprocessen och utvecklingsarbetet med organisationen skulle vinna på en paus.

Efter att man presenterat slutrapporten framfördes ett motförslag där man önskade en snabbare framfart. Enligt förslaget borde man grunda en ny kommitté efter att konstitutionskommittén avslutat sitt arbete. Den skulle förbereda och verkställa de åtgärder som krävs för en registrering som ett kyrkligt samfund, och se till att registeringsprocessen endräktigt skulle gå framåt i församlingarna.

I diskussionen som uppstod om huvud- och motförslaget ansågs att  registrering som ett kyrkligt samfund är ett mål värt att stödas. Man konstaterade att ingen panik råder, men man hoppades att den process som har startats, där registreringen av ett kyrkligt samfund mestadels fått ett positivt mottagande, skulle enligt planen gå vidare.

Eftersom motförslaget fick understöd bland representanterna, beslöt man att rösta. En klar majoritet röstade på det ursprungliga förslaget.
När röstresultatet var klart kommenterade biskop Pohjola att han förstår dem som hade hoppats på en snabbare framfart i registreringen som ett kyrkligt samfund.
– Jag är övertygad om att vi alla har samma vilja och samma målsättning. I den här frågan finns varken vinnare eller förlorare.

När mötet avslutades slutade också konstitutionskommitténs arbete och ingen ny kommitté grundades. Under konstitutionskommitténs arbetes gång har konstaterats hur viktigt det är att stärka den kyrkliga identiteten samt klargöra medlemskapets betydelse. Denna målsättning hoppas man att skall vara en del av församlingslivet också i fortsättningen.

På mötet var det möjligt att delta via Zoom. Sami Niemi fungerade som tekniskt biträde. Bild: Janne Koskela

Diskussion om själva stiftsmötet

I slutet av stiftsmötet diskuterade deltagarna om utvecklingen av stiftsmötet. Man funderade i små grupper om det i framtiden vore möjligt att i stället för att årligen ordna två mindre möten istället för ett stort. Eller vore det bättre att ordna en tillställning för ett helt dygn, där man kunde diskutera lite bredare om olika teman, och där stiftsmötet skulle vara en del? Gruppernas åsikter samlas ihop och de behandlas senare på stiftsrådets möte. Det kan alltså vara så att man redan på nästa års stiftsmöte samlas på ett annorlunda sätt än tidigare år.

Texten är en översättning av stiftssekreterare Pauliina Pylvänäinens finska text ”Hiippakuntakokous keskusteli rekisteröitymisestä”.